Vem äger egentligen rätten till en uppfinning?

1 november, 2021

Är det uppfinnaren som äger rätten till sin uppfinning? Eller är det kanske uppfinnarens arbetsgivare som äger rätten? Och hur gör man om man vill överlåta rätten till uppfinningen? Svaret på frågorna är inte fullt så enkla som man skulle kunna tro. Att tidigt reda ut detta inför inlämnandet av en patentansökan är viktigt. Det menar Sofia Willquist, Europapatentombud som här besvarar och berättar om vilka grundregler som gäller kring själva rätten till uppfinningen.

Vem eller vilka ska stå som uppfinnare? 
Enligt den Europeiska patenträtten (EPC) så har uppfinnaren en rätt att nämnas (Art 62 i EPC lyder: ”The inventor shall have the right, vis-à-vis the applicant for or proprietor of a European patent, to be mentioned as such before the European Patent Office”) , och man måste även ange uppfinnare i patentansökan – det vill säga: ”designation of inventor” kallas detta. Det innebär att sökande och patenthavare kan vara ett företag och uppfinnaren kan vara en person anställd på, eller på något annat sätt kopplad till företaget.
Här är det viktigt att komma ihåg att ange rätt uppfinnare och bara de som bidragit. I USA kan faktiskt felaktigt noterade uppfinnare vara skäl för ogiltighet för hela patentet och det har tyvärr hänt att patent ogiltigförklarats just på grund av detta. 
Men rätten till patentet anses alltid tillhöra uppfinnaren enligt EPC: The right to a European patent shall belong to the inventor or his successor in title. Är uppfinnaren en arbetstagare så säger EPC vidare att då är det nationell lag där uppfinnaren är huvudsakligen anställd som styr vem som har rätten till uppfinningen: If the inventor is an employee, the right to a European patent shall be determined in accordance with the law of the State in which the employee is mainly employed. 
Jag vill dock tillägga att i EPCn så förmodas sökande ha rätten till uppfinningen av procedurmässiga skäl: ”For the purposes of proceedings before the EPO, the applicant shall be deemed to be entitled to exercise the right to the European patent.” Den här rätten är inget man normalt sett behöver bevisa inför EPO, om den inte ifrågasätts, eller om rätten ska överlåtas.

Hur skiljer sig det svenska patentverkets regler jämfört med det europeiska?
Inför det svenska patentverket, PRV, råder en något annan situation. Dels måste sökande lämna in en fullmakt, om man har ett ombud, och dels måste en så kallad bekräftelse av överlåtelsen lämnas in. Den här bekräftelsen är lite besynnerlig, eftersom den faktiskt inte är ett avtal, utan bara en bekräftelse av ett sådant avtal, som kanske eller kanske inte finns. När man lämnar in ansökan så ska man även ange hur rätten till uppfinningen har övergått från uppfinnaren till sökande. Och det finns två möjligheter, både inför PRV och EPO: Den första är att sökande är anställd, och den andra är att rätten övergått genom avtal.
Vi tittar närmare på den första möjligheten och vad som gäller enligt svensk lag -uppfinnaren är arbetstagare (AT) och sökande är arbetsgivare (AG). Då hamnar vi i Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (”LAU”) eller i Uppfinnaravatalet (kollektivavtal). LAU avser i det här riket patenterbara uppfinningar av AT i allmän eller enskild tjänst – och huvudregeln säger att arbetsgivaren äger rätten till arbetstagarens uppfinningen.

Finns det undantag? 
Ja, lärare vid universitet och högskolor anses inte vara arbetstagare, och faktiskt så omfattas inte heller till exempel reservofficerare, värnpliktiga eller civilpliktiga omfattas av LAU. Dessa äger rätten till sina uppfinningar själva. Det är alltså viktigt att komma ihåg att immaterialrätten säger att uppfinningen tillhör uppfinnaren, men arbetsrätten säger att arbetsgivaren äger resultaten av arbetstagarens arbete. Rätten till uppfinningen regleras alltså antingen via LAU eller via Uppfinnaravtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK – och här är indelningen något annorlunda än mot LAU. Självklart så kan också man avtala med AT om rätten till uppfinningen, eftersom LAU ger utrymme för detta.

Vad gäller kring konsulter och överlåtelser av rättigheter? 
Idag är inhyrda konsulter vanligt och här måste man som uppdragsgivare kontrollera vad det står i konsultens anställningsavtal, eftersom ni som uppdragsgivare tecknar avtal med det företag som hyr ut konsulten. Här kan det bli rejält komplicerat och kan i värsta fall sluta med att ni som betalt för ett arbete inte har rätten till resultatet.

Hej Östergötland! 
Sofia Willquist tillhör Ström & Gullikssons team i Stockholm men jobbar främst från Linköping och då i företagsnavet Spektrum. Den 8-14 november pågår East Sweden Innovation Week. Varför inte passa på att ta kontakt med Sofia och prata innovationer och vikten av att skydda dem? 
sofia.willquist@sg.se
+46(0)8 24 05 10
+46(0)70 510 20 14