Ett halvt sekel av innovation: utvecklingen av patentarbete

Under 2025 firar Ström & Gulliksson och Advokatbyrån Gulliksson 50 år av expertis. Med fokus på innovation, immaterialrätt och affärsjuridik har vi stöttat entreprenörer och företag sedan 1975. Denna text är skriven av Emil Tostrup, Europapatentombud hos Ström & Gulliksson med en bakgrund inom datateknik, stödd av artificiell intelligens.

Del I: Innovationens Grundstenar (1975–1995)

Jag var inte född 1975 (faktum är att jag inte skulle dyka upp förrän 1995), men jag har hört en hel del historier om hur patentarbete såg ut på den tiden. Man kan lugnt slå fast att tillvaron var… lite annorlunda. Kontor fylldes av det rytmiska smattrandet från skrivmaskiner, och att rätta ett stavfel var inte bara att trycka på ett tangentbord – det kunde innebära att man fick skriva om en hel sida. Arkivskåp var inte bara möbler; de var hjärtat i verksamheten, fullproppade med mappar som motsvarade år av mänsklig kreativitet.

Sen kom datorn och vände upp och ner på allt. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet började persondatorer göra sina intåg på patentbyråer. Plötsligt ersatte ordbehandlare skrivmaskinerna, och att redigera utkast blev mycket enklare (även om man säkert svor en och annan gång när datorn kraschade). Patentritningar, som tidigare var handritade konstverk, började göras med datorstyrd programvara (CAD) – mer precisa, men kanske mindre charmiga.

Internet var dock den riktiga banbrytaren. Istället för att spendera timmar i dammiga arkiv för att leta efter känd teknik, kunde man plötsligt få tillgång till patentdatabaser online fyllda med dokument från hela världen. Samarbeten blev snabbare, och att jobba med internationella team började kännas nästan lika enkelt som att jobba med kollegan i rummet bredvid.

Trots detta lade dessa tidiga dagar grunden för allt som skulle följa. Även utan dagens moderna teknik var målet detsamma: att skydda innovation och hjälpa briljanta idéer att bli verklighet.

Del II: Dagens Digitala Renässans (2025)

Hoppa fram till idag, och oj, vilken förändring. Verktygen vi använder nu skulle förmodligen se ut som science fiction för någon på 70-talet. Generativ AI kan skriva komplexa tekniska beskrivningar snabbare än jag kan skriva den här texten. Molnbaserade plattformar gör att jag inte ens behöver vara i samma tidszon som mina kollegor för att jobba på samma projekt. Och så har vi de virtuella förhandlingarna, där pandemin fick oss att omfamna videomöten – något som nu blivit vardag, med allt vad det innebär av fördelar och frustrationer.

Den största förändringen är dock inte verktygen utan sättet vi arbetar på. Automatisering har tagit över många av de repetitiva uppgifter som tidigare slukade timmar. AI kan granska dokument, hitta avvikelser och till och med ge insikter jag kanske hade missat. Det ger mig och mina kollegor mer tid att fokusera på de stora frågorna – strategi, kreativitet och problemlösning.

Självklart kommer tekniken med sina egna utmaningar. AI är imponerande, men långt ifrån felfritt, och att säkerställa att det inte blir några misstag är ett jobb i sig. Även om tekniken gör saker snabbare och effektivare, menar jag att den aldrig kan ersätta den mänskliga sidan av arbetet. Att bygga relationer med klienter och fatta svåra beslut är något som inga algoritmer kan klara av – åtminstone inte än.

Idag är patentbyrån en mix av gammal erfarenhet och toppmodern teknik. Det är en spännande tid att vara en del av den här världen.

Del III: En titt in i framtiden (2075)

Man kan inte låta bli att undra hur de kommande 50 åren kommer att se ut. Kommer vi fortfarande nyttja tangentbord och skärmar? Förmodligen inte. Kanske har vi vid 2075 neurala gränssnitt som låter oss skriva patentansökningar bara genom att tänka på dem. Nuvarande inputs som tillhandahålls via mus och tangentbord är mycket långsamma alldeles oavsett hur snabbt du kan skriva en text. Att eliminera gränssnittet mellan dina händer och datorn skulle därför sannolikt öka produktiviteten en hel del. Tänk att kunna förvandla en idé till en färdig patentansökan på några minuter – snacka om effektivitet.

Förhandlingar kanske sker i virtuella rättssalar, där vi representeras av hologram (med datorgenererad grafik som förhoppningsvis kan göra att vi framstår som mer övertygande). AI skulle kunna fungera som opartiska rådgivare under förhandlingar, och ge datadrivna rekommendationer medan vi människor fokuserar på strategi och övertygelse.

Till och med sättet byråer drivs kan förändras. Kanske går vi över till prenumerationsbaserade tjänster eller förutsägande analyser som hjälper klienter att identifiera nästa stora grej innan den händer. Möjligheterna är oändliga, och även om det låter spännande, är det också lite skrämmande.

En sak är jag dock starkt övertygad om: oavsett hur avancerad tekniken blir kommer det alltid att finnas behov av den mänskliga finessen. Maskiner kan hantera det tekniska, men kärnan i det här arbetet – att stödja kreativitet, fatta svåra beslut och skydda människors idéer – kommer alltid att kräva människor.

Del IV: Tillbaka och framåt

När vi firar 50 år blir jag imponerad av vad mänsklig kreativitet har åstadkommit. Från skrivmaskiner och arkivskåp till dagens AI och molnteknik har vår resa varit en av ständig anpassning, samtidigt som vi hållit fast vid vårt huvudmål: att hjälpa innovatörer att förverkliga sina idéer.

Det är otroligt spännande att få vara en del av den här resan, och jag ser fram emot vad de kommande 50 åren har att erbjuda. Låt oss fortsätta vårt arv av innovation, kreativitet och att göra det omöjliga möjligt!

Ström & Gulliksson och Advokatbyrån Gulliksson firar 50-årsjubileum
Ta del av glimtar och nedslag från vår resa från starten 1975 till idag!