Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas forskare för upptäckter av receptorer för temperatur och beröring

8 december, 2021

För Magnus Berglund, patentkonsult på Ström & Gulliksson, visade sig ett av årets Nobelpris vara extra intressant. Han har nämligen själv bedrivit forskning med koppling till capsaicin, ett växtämne som framkallar känslan av brännande hetta och vilket finns i chili. Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 tilldelas i år David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring – där bland annat just capsaicins effekt på nervceller varit centrala.

Alla av Ström & Gullikssons patentkonsulter har hög teknisk kompetens och flertalet har dessutom tidigare bedrivit egen forskning eller varit med i spännande utvecklingsprojekt.

– Bara inom Ström & Gullikssons Life Science-team finns det en mängd nischade kompetenser och på byrån är alla våra medarbetare högutbildade. Förutom att många av oss har disputerat inom olika områden har flera av oss praktisk erfarenhet av att bedriva forskning och utveckling på bolag verksamma i innovativa branscher. Det ger ett mervärde i våra kundkontakter, menar Magnus Berglund. Han berättar att det var med stor begeistring han följde tillkännagivandet av Nobelpristagarna David Julius och Ardem Patapoutian.

Nobelpristagarnas prisas för sina upptäckter kring hur temperatur- och tryckkänsliga jonkanaler kan förklara hur värme, kyla och mekaniska stimuli omvandlas till nervsignaler och därmed kan uppfattas av oss människor. Redan i slutet av 90-talet upptäckte David Julius möjligheten till avgörande genombrott då han studerade hur det kemiska ämnet capsaicin framkallar en känsla av hetta när vi äter chilipeppar. Man visste att capsaicin aktiverar nervceller som normalt registrerar smärta, men inte hur capsaicin påverkar cellerna i sig för att utlösa en signal. Det var först när Julius undersökte jonkanalers känslighet för värme som han hittade en receptor som aktiveras av temperaturer som upplevs som smärtsamma. Oberoende av varandra har David Julius och Ardem Patapoutian även identifierat en närbesläktad receptor som istället aktiveras av kyla, genom att undersöka det kemiska ämnet mentol: ett växtämne som finns i bl.a. mynta och vilket ofta används i halstabletter. Ardem Patapoutian och hans medarbetare inledde sin forskning med målet att upptäcka de svårfångade receptorer som gör att våra celler kan reagera på mekaniskt tryck. Det blev startskottet för senare genombrott som ledde till explosionsartad utveckling och en rad studier både från hans laboratorium och andra forskargrupper. 

Precis som pristagarna har Magnus Berglund själv forskat på capsaicins effekter och han är medförfattare till ett antal vetenskaplig publikationer, däribland: ”Discovery of a potent and long-acting bronchorelaxing capsazepinoid, RESPIR 4-95”, publicerad 2008 i Pulmonary Pharmacology & Therapeutics.

– Vår utgångspunkt var en kemisk förening som heter capsazepine, vilken var känd för att motverka effekterna av capsaicin. Vi undersökte och vidareutvecklade denna till nya föreningar för att se om och hur de kunde vidga de små luftvägarna i lungorna. Mitt avhandlingsarbetet handlade om att designa om och förbättra föreningen, berättar Magnus Berglund som då var kemist och doktorand vid Lunds Universitet och bedrev forskningen på bortopererad lungvävnad.

– Vi mätte den faktiska muskelkontraktionen i lungvävnad under fysiologiska betingelser. Det var spännande att se hur vi genom att tillsätta de föreningar vi utvecklat i labbet kunde hindra de allra minsta luftvägarna ifrån att dra ihop sig, något som är centralt vid behandling av astma och KOL. Att systematiskt studera den här typen av kemiska föreningar, modifiera dem och göra dem mer potenta har varit intressant för läkemedelsbolagen under lång tid och är det fortfarande. I grund och botten var doktorandarbetet ett läkemedelsprojekt som ett bolag senare skulle komma att vidareutveckla.

– Då kunde jag inte föreställa mig att jag var i närheten av att forska på ett ämne och inom ett område som år senare skulle tangera vid ett Nobelpris. Mitt intresse för detta var att använda kemi och kemiska kunskaper som ett verktyg för att faktiskt förstå fysiologi och bereda väg för nya mediciner! Nobelpriset i år och det område som uppmärksammas öppnar verkligen upp för ytterligare forskning som jag ser fram emot att följa. 

Källa och mer om Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2021 går att ta del av här.