Agnes Wold: om möjligheter, patent och vikten av att välja rätt patentbyrå

Läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet., hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola, ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, debattör,  samhällsengagerad, välkänd röst, poddprofil, författare, föreläsare och kolumnist och alldeles nyligen – nybliven pensionär. Agnes Wold har ett starkt engagemang för att söka sanningar och samband. Hon brinner för att hitta och värna om rätt sammanhang och samarbete – oavsett om det gäller att sätta samman ett forskarteam eller val av strategisk patentbyrå.

Inledningsvis läste Wold kemi och biologi, innan hon insåg att medicinska studier skulle passa henne bättre. Efter disputationen vid Göteborgs universitet i slutet på 80-talet har hon bland annat specialiserat sig på tarmens normala bakterieflora och dess interaktion med immunsystemet. Frågan om allergier i stort och huruvida inflammatoriska tarmsjukdomar kan bero på en förändrad tarmflora är ämnen och en inriktning som följt henne genom karriären.

Idag är vi många som hör, ser, läser och blir upplysta av Wolds starka klargörande. Inte sällan väcker hon även upprörda känslor då hon inte tvekar att granska och med fakta ifrågasätta allt ifrån etablerade hälsomyter, rådande hälsohets och okunniga kostråd till att belysa och gå till grunden med den vanligt förekommande rädsla för smuts och baciller. Wold har inte mycket till övers för ovetenskapliga underlag eller medias alarmerande rubriker om vad vi stoppar i oss. Det bevisbara står högt i kurs och är även något hon dessutom tidigt insåg har en koppling till att få patent. 

Wold kom tidigt i sin karriär i kontakt med möjligheten att söka patent.

– Då, som numera är evigheter sedan, var forskarvärlden inte riktigt densamma som idag. Som forskare var vi många som var väldigt idealistiska och fullt fokuserade på det vi höll på med. Men jag hade turen att ha en nära vän, och tillika forskarkollega, som berättade att patent gör det möjligt att ta sina upptäckter vidare, att nå ut och att verkligen göra skillnad. Det ledde till att vi var flera som började prata mer om att utforska möjligheterna just med att söka patenträttigheter, säger Agnes och menar att det var rätt mycket old-school tänk inom universitet och forskning då.

– Jag upplevde till en början att den allmänna åsikten helt klart var att man inte skulle tänka kommersiellt. Men att intressera sig för möjligheterna att skydda sina upptäckter är ju inte det samma som att vara en greedy typ. Det är otroligt få av de upptäckter som vi som forskar inom medicin gör vilka också leder hela vägen till kommersiella tillämpningar för vilka patent kan vara helt avgörande. Ser vi till exempel till läkemedelsprojekt är det ju å ena sidan väldigt komplext, men å andra sidan helt nödvändigt att satsa på patent. 

Agnes första intryck av patentbranschen var att den verkade enormt omständlig och krånglig.

– Kommer man från forskningshållet handlar det om att förstå och vänja sig vid ett nytt tankesätt. Det är ett extremt annorlunda sätt att tänka på. Här ska man plötsligt hitta flera spår, utforska möjligheterna att förädla sina slutsatser och allt ska ha ett sånt extremt högt nyhetsvärde och var sådär otroligt förvånande, konstaterar Agnes som snarare dras åt att söka och hitta logiska samband och anledningar i sin forskning.

–  Med åren har jag lärt mig både på djupet begripa vad nyhet och uppfinningshöjd är. Till andra forskare som inte helt kan greppa det brukar jag förenkla och säga att det är ungefär tvärtom kring hur vi själva tänker, säger Agnes som ändå stundtals reagerar på hur saker och ting ska skrivas i patentansökningar. Men hon har också lärt sig att det finns ett stort spann i kvaliteten på hur patent är skrivna och att formuleringar är avgörande för värdet av patentet.

– Man får ju inte glömma att patentsystemet troligen hade sett annorlunda om det hade uppfunnits idag. Det är klart att man då och då som forskare blir tokig på att allt i en patentansökan ska kommuniceras lite bakvänt utifrån vår synvinkel, menar Agnes.

Just därför kan hon inte nog rekommendera forskare att i ett tidigt stadium samarbeta med en bra patentbyrå. Agnes drar sig till minnes hur hon genom åren träffat ett antal jurister och patentombud: 

– Första kontakten med patentbranschen kom genom forskarkompisar i Lund då vi alla intresserade oss för tarmflora, laktobaciller och vidhäftning. Det var lite av en patentcirkus vill jag minnas med en patentkonsult som kom dragande med en stor rullväska fylld med dokument och det hela verkade så otroligt administrativt och ja, omständligt. Jag har även själv försökt rafsa runt i databaser och klura ut hur en ansökan ska se ut men det är otroligt värdefullt att jobba med en bra patentkonsult.

Först många år senare korsades Wolds och Ström & Gulliksson vägar, något som visade sig bli början på en givande resa. 

– Första gången jag träffade Magnus Berglund och tog del av hans tankar, resonemang och utlåtande, fick jag en helt ny upplevelse när det gäller samtal kring patentstrategier. Det var som att dricka ur en fjällbäck! Att prata med någon som förstår och dessutom har totalkoll kring vilka möjligheter som finns är ett underbart utbyte. Magnus har en sällsynt förmåga att greppa det komplexa, konfirmera och formulera sig. Han är outstanding. Dessutom kan han prata som oss forskare. Immunologi är ju väldigt komplicerat men han vet precis vad vi vill försöka uppnå.

Kanske är det även intresset för nya samband och upptäckter och den inneboende viljan att alltid lära sig mer som förenar Wold och Berglund. Formellt sett gick Agnes Wold i pension från sin kombinerade tjänst som överläkare och professor tidigare i år. Den numera lite friare tiden har gett ännu större möjligheter att välja projekt och engagemang utifrån lust och rätt sammanhang. Podden “Fråga Agnes Wold” är bara ett av många exempel som hon hoppas fortsätta med länge än. 

– Att podda är fruktansvärt roligt! Under pandemin bjöds jag in några gånger för att klargöra och förklara vad som pågick. Jag tvekade inte när frågan kom att fortsätta besvara lyssnarfrågor i en egen podd. Man har ju hört poddar där redaktionen måste hitta på egna ämnen och frågor, men här bara väller det in. Vi har pärmar fulla med olika ämnen, det tar aldrig slut! Att svara på frågeställningar som jag själv inte ens tänkt tanken kring är otroligt lärorikt även för mig. Att få belysa vanföreställningar och påståenden som florerar kräver ju också någon som har utbildning och kunskap för att granska statistik och studier. Uppdrag som förenar forskning och folkbildning är lätt att säga ja till. Dessutom är jag, som alltid, lite trött på alla som tvekar, säger nja eller nej och menar att de inte har tid. Att säga ja till nya saker gör allt roligare!

Foto: Johan Wingborg, för Göteborgs universitet